Förtydligande kring ofullständig rotfyllning
Bakgrund: Förutsättningen för att en ofullständig rotfyllning utan sjukdom, tillstånd 5041 Ofullständig rotfyllning, ska revideras inom tandvårdsstödet är att tanden måste lagas, eller att en protetisk konstruktion måste göras om på grund av ett eget tillstånd. Alternativt att tanden ingår i en ny större protetisk konstruktion.
Många tänder har korta eller otäta rotfyllningar utan symptom och andra tecken på sjukdom. Enligt Socialstyrelsens Nationella riktlinjer, id D6.2, har revision av dessa rotfyllningar prioritet 10 vilket innebär att det inte bör utföras.
Det förekommer dock att dessa rotfyllningar idag görs om med tillstånd 5041 utan att tanden i sig har ett tillstånd för lagning eller protetik. På så sätt skapar tandläkaren ett tillstånd för att därefter möjliggöra vidare behandling inom tandvårdsstödet. Av denna anledning har TLV utrett möjligheten att förtydliga kraven på dokumentation för att understryka att det ska finnas ett behov av lagning eller protetik hos patienten innan rotfyllningen revideras.
Förändring: Specifika dokumentationskrav tillförs. Tillståndet delas upp i två genom att ett nytt tillstånd 4041 tillförs "Reparativ vård" som avser de tänder med ofullständig rotfyllning som behöver reparationsåtgärd. Tillstånd 5041 avser nu bara tänder som behöver protetisk ersättning eller tänder som ingår i en större protetisk konstruktion.
Nytt tillstånd 5025 för teknisk extraktion
Bakgrund: Om tänder extraherats utan föreliggande tillstånd, det vill säga utanför tandvårdsstödet, där sedan det uppkomna tillståndet för tandlöshet åtgärdats med rehabiliterande vård inom tandvårdstödet, har Försäkringskassan begärt återkrav på hela behandlingen, eftersom tillstånd för att utföra extraktionen saknats. Det kan dock finnas tillfällen när extraktion är odontologiskt försvarbart utan att det föreligger ett tillstånd för extraktionen i tandvårdsstödet. Därför har TLV utrett möjligheten att införa ett särskilt tillstånd som kan tillämpas för sådana extraktioner.
Den 15 januari 2022 ändrades texten i dokumentationsregel E.0 och texten "för tillstånd som uppstått efter utförd tandextraktion där tandextraktionen dokumenterats och motiverats i patientjournalen, är ingen ytterligare journaldokumentation av tillståndet nödvändig" tillfördes. Denna text öppnar upp för extraktion av tänder utan tillstånd. Emellertid får extraktionerna inte utföras i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. Behandling i tandvårdsstödet ska enligt systematiken även utgå ifrån patientens tillstånd. Myndighetens förslag är därför att regel E.0 omformuleras så att den enbart gäller tänder som extraherats med ett giltigt tillstånd. Av dessa skäl behövs ett tillstånd för extraktion i de fall där tänderna idag saknar tillstånd, men där det ändå finns ett behov av extraktion i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Förutsättningen är att det leder till en behandling som har bättre prognos än den behandling som kan göras om tanden är kvar. Ett exempel kan vara en patient som endast har en frisk tand kvar i en käke och där behandling med hel implantatbro ger en bättre långsiktig prognos än att denna tand ska vara omgiven av delimplantat.
Förändring: Ett tillstånd tillförs tandvårdsstödet som medger extraktion av enstaka tänder på teknisk indikation som leder till full tandlöshet i föreliggande käke eller till ett tillstånd där minst tio tänder saknas inom tandposition 6–6. Detta för att underlätta protetisk rehabilitering på ett mer odontologiskt försvarbart sätt.
Ändringar avseende omgörningar av äldre implantatkonstruktioner
Bakgrund: Omgörningar av äldre implantatkonstruktioner begränsas av regel E.2. Detta gäller framför allt i underkäken där regel E.2 begränsar antalet implantatkronor till maximalt fyra under en ersättningsperiod. Inom tandvårdsstödet kan friänds- och lucktillstånden medge upp till sju implantat i vardera käken under förutsättning att behandlingen sker i olika ersättningsperioder det vill säga över lång tid. Vid behov av en eventuell samtidig omgörning av dessa konstruktioner begränsar regel E.2 dock till maximalt fyra implantatkronor i underkäken och sex i överkäken.
Regel E.2 gäller idag i tillstånd 5448 och 5449, vilket innebär att det idag ersätts maximalt fyra implantatkronor i underkäken och sex i överkäken under en ersättningsperiod. Detta gäller också där implantat har installerats utanför tandvårdsstödet.
Tillstånd 5448 visar inte storleken på luckan eller friändstandlösheten, vilket innebär att det kan vara fler än fyra implantat som behöver omgörning av brokonstruktionen under samma ersättningsperiod i underkäken. Detta tillåts inte av regel E.2, som sätter ramarna för nyframställning av konstruktioner, men i dessa fall även begränsar omgörning av tidigare utförda implantatbroar. I överkäken är detta sällan något problem då regel E.2 här medger sex implantat.
TLV anser att olika regler bör tillämpas vid nyframställning respektive omgörning av konstruktioner, under en ersättningsperiod. Vid nyframställning är behandling med maximalt sex implantat i överkäken och fyra i underkäken tillfredsställande för att åtgärda samtliga tillstånd för friändstandlöshet och tandluckor inom tandvårdsstödet. Därmed begränsar regel E.2 den statliga ersättningen till just det antalet implantat. Vid behov av omgörning där tillstånd 5448 föreligger, och där fler än fyra eller sex implantat redan finns i underkäken respektive överkäken bör inte regel E.2 begränsa möjligheten att rehabilitera.
Om implantat har satts utanför nuvarande tandvårdsstöd kan man idag vid behov få ersättning för en ny, eller omgörning av en äldre, konstruktion. Detta även om inte konstruktionen följer de begränsningar som föreskriften anger för hur många implantat som är ersättningsberättigande för respektive tandlucka eller friändstandlöshetstillstånd. TLV vill därför föra in en begränsning där bara det antal implantat som är ersättningsberättigande i respektive tandlöshetstillsånd även ska gälla vid tillstånd 5448.
TLV ser samtidigt ett behov av att ändra så att skadade implantat eller implantat som orsakat sjukdom också bör kunna utvärderas under en längre exspektansperiod innan en helt ny konstruktion utförs. Detta för att säkerställa att skadan eller sjukdomen inte försämrar den långsiktiga prognosen av den nya konstruktionen. Av den anledningen föreslås att åtgärder för långtidstemporära implantatkronor samt fästskruv/broskruv och cylinder för dessa tillförs tillstånd 5448 och 5449.
Förändring: Regel E.2 tas bort från villkoren i 5448 och 5449. Villkoret att endast det antalet implantatkronor som motsvarar vad aktuellt friänds- eller lucktillstånd medger är ersättningsberättigande, tillförs tillstånd 5448.
I båda tillstånden tillförs villkoret att implantatkronor inte ersätts i position 7 och 8.
Åtgärd 856 Långtidstemporär laboratorieframställd implantatkrona eller hängande led, per led samt åtgärd 857 Fästskruv/broskruv… tillförs båda tillstånden.
I tillstånd 5448 och 5449 läggs texten "om det inte redan framgår av dokumentationen enligt E.0" till.
Förtydliganden kring dokumentation
Bakgrund: Enligt nuvarande villkor i tillstånden framgår att tillstånden ska dokumentateras med foto, röntgen eller studiemodell enligt dokumentationsreglerna D.1 eller E.0. Till detta ska det också beskrivas i patientjournalen varför reparation eller återcementering inte är möjlig eftersom det innebär ett avsteg ifrån den mest kostnadseffektiva behandlingen. Enligt Försäkringskassan händer det att vårdgivaren inte utfört denna beskrivning i journalen om varför reparation eller återcementering inte är möjligt, även om det finns ett foto i journalen som visar på att det inte går att återcementera eller reparera. Ett foto är inte en beskrivning och det är därmed ett skäl till återkrav från Försäkringskassan, trots att vården i sig är erforderlig.
Förändring: Texten i tillstånd 4882 Lossnad, frakturerad eller skadad tandstödd protetisk konstruktion och 5445 Tandstödd brokonstruktion med fraktur, skada eller som lossnat ändras. Texten "om det inte redan framgår av dokumentationen enligt D.1" läggs till i tillstånd 4882.
I tillstånd 5445 och 5447 läggs texten "om det inte redan framgår av dokumentationen enligt E.0" till.
Omformulering av regel E.0 avseende extraktion
Bakgrund: Den 15 januari 2022 ändrades texten i dokumentationsregel E.0 med tillägget "för tillstånd som uppstått efter utförd tandextraktion där tandextraktionen dokumenterats och motiverats i patientjournalen, är ingen ytterligare journaldokumentation av tillståndet nödvändig". Detta medger extraktion av tänder trots att det saknas tillstånd för att extrahera i föreskrifterna. Extraktionerna får dock inte utföras i strid med vetenskap och beprövad erfarenhet. När tillstånd 5025 Enstaka tand som behöver tas bort inför bettrehabilitering tillförs så kan texten i regel E.0 ändras till att enbart avse ersättningsberättigande tandextraktioner som har ett tillstånd i tandvårdsstödet.
Förändring: I andra stycket regel E.0 tillförs att tandextraktionerna ska vara ersättningsberättigande.
Regel E.7 ändras för att inkludera täckproteser på implantat
Bakgrund: Om tänder har tagits bort inom ett år innan en avtagbar protes utförs är justeringar och rebasering av protesen ersättningsberättigande inom ett år efter att protesen slutförts. Motsvarande regel gäller idag inte för täckproteser på implantat. Problemet med läkningsprocessen under protesen är dock densamma oavsett typ av avtagbar konstruktion. Justeringar och rebaseringar bör vara ersättningsberättigande även för täckproteser på implantat i de fall där tänderna (eller implantat) har tagits bort inom ett år innan täckprotesen slutfördes.
Förändring: I inledningstext för åtgärderna om Täckprotes på implantat tillförs undantaget att justering av protesen ingår inte i åtgärderna om borttagning av tand eller implantat i protesområdet skett inom ett år innan täckprotesen slutförts. Samma undantag tillförs även i Regel E.7.
⚠️Hängande led i position 6 ersättningsberättigande vid kopplad konstruktion
Bakgrund: Enligt regel E.13 Kopplad konstruktion mellan tand och implantat är hängande led i position 6 inte ersättningsberättigande. Fråga har inkommit till TLV om inte regeln bör ändras så att hängande led blir ersättningsberättigande, under förutsättning att det finns en stödtand bakom det hängande ledet. Om implantat inte kan installeras i position 6, utan måste installeras i position 5 och tand 7 föreligger bör tand- och implantastödd konstruktion med stöd på tand i position 7, hängande led i position 6 och stöd på implantat i position 5 [7 (6) 5i] vara ersättningsberättigande. I fall med tvåtandslucka regio 5–6 är det förmodligen vanligare att adekvat ben för implantatinstallation föreligger i tandposition 5 jämfört med tandpostion 6, detta gäller fram för allt i överkäken pga. av sinus utbredning.
Förändring: Texten hängande led i regel E.13 ändras till extensionsled vilket innebär att om det inte finns en stödtand bakom tandluckan är det inte en ersättningsberättigande behandling att bara hänga ut ett extensionsled i position 6.
För att ytterligare förtydliga villkoren tillförs textraden"för rehabilitering av tandlöshetstillstånd" i första stycket. Ändringen innebär att en kopplad konstruktion 7 (6) 5i blir ersättningsberättigande i tandvårdsstödet.
Ändringar i restriktioner för biopsier och PAD-svar
Bakgrund: Synpunkter har inkommit från specialisttandläkare i Orofacial medicin att patienter med omfattande slemhinneförändringar som remitterats ofta behöver multipla biopsier på olika ställen av en förändring eller på olika ställen i munnen. I vissa fall ersätts sådan provtagning enligt regionernas särskilda tandvårdsstöd för patienter med särskilda behov enligt tandvårdsförordningen (1998:1338). Men i de fall där regionen inte ersätter dessa provtagningar bör tandvårdsersättning i stället möjliggöras i det statliga tandvårdsstödet, 1 kap 6 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd. Idag är endast en biopsi ersättningsberättigande i tandvårdsstödet under samma dag. Detsamma gäller PAD-svaret från patologen.
Förändring: Restriktionerna mot ytterligare biopsi samma dag i åtgärd 163 tas bort, samt även restriktionen om en gång per dag och behandlare i åtgärd 164 för PAD.
⚠️Nya åtgärder för kvalificerat rådgivande samtal vid risk för sjukdom
Bakgrund: I och med publiceringen av Socialstyrelsens remissversion av uppdaterade nationella riktlinjer för tandvården har TLV uppmärksammats på att i området Hälsofrämjande insatser i föreskrifterna om statligt tandvårdsstöd saknas det förebyggande åtgärder för kvalificerat rådgivande samtal. Beteendemedicinsk behandling finns idag i tandvårdsstödet endast som åtgärd för patienter som redan har utvecklat sjukdom och inte för patienter med ökad risk för sjukdom. Det ska vara möjligt att kunna ge kvalificerat stöd för beteendeförändring även till patienter med hög risk att utveckla munsjukdom.
Förändring: TLV föreslår införandet av två nya åtgärder inom området Hälsofrämjande insatser, motsvarande de befintliga åtgärderna 313 och 314 för beteendemedicinsk behandling, som ska vara avsedda för högriskpatienter.
I samband med den ändringen föreslås att termen kvalificerat rådgivande samtal, som används idag i de nationella riktlinjerna, ersätter termen beteendemedicinsk behandling i dagens åtgärder så att föreskriften följer den gällande nomenklaturen från Socialstyrelsen.
Förtydligande avseende botulinumtoxin och partiell pulpotomi
Bakgrund: Det har inkommit synpunkter från Försäkringskassan att åtgärd 301 och ibland 302 används för injektioner av botulinumtoxin. Strecksatsen i åtgärd 301 om intramuskulär injektion samt i åtgärd 302 om annan behandling av tillstånd i käkled eller käkmuskler, kan tolkas som att sådana injektioner är ersättningsberättigande. Eftersom dagens kunskapsläge inom området bettfysiologi inte ger stöd för att botulinumtoxin ska användas som behandlingsalternativ, är sådan behandling inte avsedd att omfattas av de injektioner som är ersättningsberättigande i tandvårdsstödet.
TLV har i arbetet med att utreda frågan kontaktat TLV:s vetenskapliga råd inom ämnesområdet bettfysiologi. Bedömning är att nuvarande kunskapsläge inte stödjer användning av intramuskulära injektioner med botulinumtoxin för att minska påbitningskraften hos personer med parafunktion i form av bruxism. Det bör därmed inte inkluderas som behandling i åtgärd 301, 302 och 303.
TLV har också uppmärksammat att det står att åtgärd 302 kan avse pulpotomi vid tandfrakturer. Pulpotomi innebär ett fullständigt borttagande av kronpulpan och för denna behandling finns det andra åtgärder att använda inom tandvårdsstödet. Behandlingen som avses i strecksatsen är partiell pulpotomi.
Förändring: Texten i åtgärderna 301, 302 och 303 kompletteras med "Åtgärden är inte ersättningsberättigande för injektion med botulinumtoxin".
För åtgärd 302 förtydligas samtidigt att det är partiell pulpotomi som menas i strecksatsen om tandfraktur då pulpotomi avser annan behandling som ingår i åtgärd 521 Akut trepanation och kavumexstirpation eller i åtgärd 520 Akut endodontisk behandling.
En språklig justering från operation till lambåoperation föreslås för att ensa språket i föreskriften.
Förtydligande om vad som menas med separation
Bakgrund: Det råder delade meningar bland behandlarna om vad åtgärd 402 avser med ordet separation. Frågor inkommer därför till TLV såsom om en enrotig tand kan separeras och om åtgärden kan tillämpas när en en brokonstruktion separeras.
Åtgärd 402 ska användas om det krävs separering av rötterna på en flerrotig tand för att tanden ska kunna tas bort. Den kan också användas om det krävs att separera en brokonstruktion för att en tand ska kunnas tas bort oavsett antal rötter på tanden. Om det krävs både en separation av en brokonstruktion och separation av en flerrotig tand så ingår båda dessa separeringar i åtgärden.
Idag används åtgärden ibland för att separera enrotiga tänder där det hävdas att extraktionen härigenom blir mer skonsam. Det krävs dock inte en separation av en enrotig tand för att den ska kunna tas bort. Åtgärd 301 eller 302 används också frekvent vid separering av protetisk konstruktion i samband med tandborttagning, vilket ingår i åtgärd 402.
Förändring: I åtgärd 402 förtydligas det vad separation avser.
⚠️Ny åtgärd 433 för sinuslyft utan autologt ben eller benersättningsmaterial
Bakgrund: Socialstyrelsen har i remissversionen av de nya nationella riktlinjerna för tandvård, publicerade den 28 september 2021, tagit upp att sinuslyft utan eget ben eller benersättningsmaterial är förstahandsvalet när det kommer till sinuslyft. Enligt Socialstyrelsen har implantatet lika stor chans att överleva som vid sinuslyft med benaugmentation (eget ben eller benersättningsmaterial), men risken för komplikationer är mindre. Kostnaden bedöms av Socialstyrelsen vara låg i förhållande till nyttan. Inom det statliga tandvårdsstödet finns i nuläget möjlighet till ersättning för sinuslyft med egen eller articifiell benvävnad genom åtgärderna 430 och 432. TLV har därför utrett en ny åtgärd till det statliga tandvårdsstödet för sinuslyft utan eget ben eller benersättningsmaterial.
De nya nationella riktlinjerna för tandvård anger vidare att sinuslyft med benaugmentation är ett andrahandsval. Av denna anledning ser TLV även fortsättningsvis ett behov av att ha kvar möjligheten till ersättning för sinuslyft med egen eller artificiell benvävnad.
Förändring: En ny åtgärd 433 Sinuslyft utan autologt ben eller benersättningsmaterial i samband med implantatinstallation, per kvadrant, tilläggsåtgärd tillförs föreskriften.
⚠️Åtgärd 435 för borttagning av implantat utan operation tas bort från tandvårdsstödet
Bakgrund: Tandvårdsstödet har idag en åtgärd för kirurgiskt avlägsnande av implantat (429) och två åtgärder för avlägsnande av implantat utan lambå (435 och 436). Ett implantat som kan avlägsnas utan lambå är enkelt att avlägsna. Antingen har det inte integrerat, är löst på grund av omfattande periimplantit eller så har det så lite fäste kvar i benet att det lätt kan roteras bort med en tång. TLV anser att det inte finns någon anledning att ha två åtgärder för ett enkelt borttagande av ett implantat.
Enligt Försäkringskassan så används också åtgärd 435 frekvent felaktigt då åtgärden rapporteras för borttagning av ett icke integrerat implantat efter implantatoperation. Detta bör ingå i garantiåtagandet vid implantatbehandling.
Förändring: Åtgärd 435 tas bort och åtgärd 436 ändras till att kunna användas enskilt.
Förtydligande om att det är permanent cementerad protetisk konstruktion som avses
Bakgrund: Åtgärd 522 kan användas vid kanallokalisation genom cementerade kronor och brostöd. När fast protetik borras igenom inför rotbehandling görs ofta hålet så litet som möjligt för att inte försämra prognosen för den protetiska ersättningen. På grund av detta är det ibland svårare att lokalisera och rensa rotkanalerna i tanden.
Försäkringskassan har noterat att åtgärden även används vid provisoriska kronor eller laboratorieframställda kronor som är provisoriskt cementerade. Dessa kronor går att ta bort vid endodontisk behandling och åtgärd 522 ska därför inte användas vid dessa tillfällen om inte förutsättningarna i första strecksatsen "lokalisation av trång oblitererad eller kraftigt krökt kanal" är uppfyllda.
Förändring: Åtgärden kompletteras med att det är en permanent cementerad protetisk konstruktion som avses.
Förtydligande avseende material
Bakgrund: Enligt gällande föreskrifter är åtgärd 807 Semipermanent krona eller hängande led, per led endast ersättningsberättigande för konstruktion med gjuten, fräst eller med 3D-teknik framställd inre del av metall. Det har inkommit synpunkter till TLV med önskemål om att åtgärden även ska innefatta helkeramiska konstruktioner. Detta eftersom "många tandläkare idag inte använder metall i någon större utsträckning".
Frågan har utretts i samråd med en grupp sakkunniga inom ämnesområdet oral protetik.
Åtgärd 807 är ersättningsberättigande vid tre tillstånd 4884, 5046 samt 5061. För tillstånd 4884 Tand med omfattande skada för vilken ingen permanent protetisk terapi planeras bör det inte finnas några hinder för att singelkronor utförs i helkeramik.
I tillstånden 5046 Partiell tandlöshet inom tandposition 6-6 för vilken ingen permanent protetisk terapi planeras och 5061 Parodontalt skadat bett med behov av protetisk stabilisering… finns det ingen begränsning av antalet stöd eller hängande led. Båda tillstånden avser bett med tveksam prognos. En stor och omfattande helkeramisk konstruktion, framför allt med många hängande led, kan i sig ha tveksam långtidsprognos. TLVs bedömning i samråd med de sakkunniga inom oral protetik är att semipermanenta brokonstruktioner även fortsättningvis bör utföras med en inre del av metall.
Förändring: Befintlig åtgärd delas upp i två strecksatser och texten ändras så att en krona kan utföras i helkeramik. En brokonstruktion ska även fortsatt ha en inre del av metall.
Utökade indikationsområden
Bakgrund: Fråga har inkommit hur en implantatstödd kronkonstruktion där ytporslinet bränns direkt till en individuellt framställd skruvretinerad distans ska rapporteras. I föreskriften står i åtgärd 850 Implantastödd krona, en per käke och åtgärd 852 Implantatstödd krona, flera i samma käke att åtgärderna "får kombineras med en åtgärd för industriellt framställd eller fräst distans som skruvas fast separat, eller integrerad distans/kopplingskomponent som cemeneteras i den implantastödda kronan". I åtgärd 859 Intregrerad distans/kopplingskomponent vid separat implantatstödd krona, per styck, tilläggsåtgärd står att åtgärden är ersättningsberättigande endast för en integrerad distans/kopplingskomponent som "cementeras i en separat implantstödd krona utanför munnen". Detta innebär idag att åtgärd 859 inte kan tillämpas vid så kallade one-piecekronor. Det finns dock en ökad tandteknisk kostnad för denna behandling som motsvarar den kopplingskomponent som är ersättningsberättigande i åtgärd 859. TLV ser inte att det finns några skäl, varken odontologiska eller vad gäller kostnadeffektivitet, som talar för att metoden ska vara exkluderad från tandvårdsstödet.
Förändring: Texten till åtgärden ändras så att åtgärden även blir tillämpbar vid individuellt framställd distans till vilken ytporslinet är påbrännt.
Ny åtgärd 897 för komplicerad borttagning av skadade implantatkomponenter
Bakgrund: TLV har fått önskemål från specialisttandläkare om införande av åtgärder för komplicerade implantatkomplikationer. Bland annat efterfrågas åtgärd för borttagande av frakturerad fäst- eller distansskruv. Det är även vanligt att fixturen/distansen behöver friläggas om patienten gått med överkonstruktionen borta. Idag rapporteras dessa fall med tillstånd 5447–5449 men det saknas en tydlig åtgärd. Åtgärderna 301, 302, 303 avser behandling av sjukdoms- eller smärttillstånd och åtgärderna 881, 883 samt 884 avser reparation av överkonstruktionen och åtgärderna bör egentligen inte användas för åtgärdande av trasiga implantat-komponenter. Borttagande av frakturerade bro- och distansskruvar som är enkla att ta bort ingår i åtgärderna för av- och återmontering 893–896.
En eller flera åtgärder för åtgärdande av implantatkomplikationer har utretts tillsammans med sakkunniga i Oral protetik.
Förändring: En ny åtgärd 897 för åtgärdande av komplicerade implantatkomplikationer införs.
Inledningstext vid reparation av implantatstödd protetik justeras
Bakgrund: Vid införandet av de nya åtgärderna 893–896 för av- och återmontering av implantatstödda konstruktioner i HSLF-FS 2020:28 ändrades inte inledningstexten i bilaga 2 för åtgärder inom avsnittet för reparation av implantatstöd protetik. Det innebär att åtgärd 893–896 inte nämns i inledningstexten vilket är felaktigt.
Förändring: Åtgärder 893–896 och 897 läggs till i inledningstexten till Reparation av implantatstödd protetik. I samband med detta förtydligas också att i åtgärd 893–896 ingår okomplicerad borttagning av frakturerade distans- och broskruvar.
Språkliga ändringar
Bakgrund: I föreskriften tillämpas flera ord för borttagande av tand t.ex tandextraktion, tandborttagning och tanduttagning. Språket behöver ensas och TLV har beslutat att ordet tandextraktion är det begrepp som ska tillämpas alternativt enbart extraktion där detta är mer lämpligt. Detta eftersom ordet är det vedertagna begreppet i tandvården.
Nationella riktlinjer har i sin remissversion använt orden autologt ben för egen benvävnad. Autologt ben är ett vedertaget begrepp inom odontologin. På grund av detta bör också föreskriften använda uttrycket autologt ben när det syftas till egen (ben)vävnad.
Ytterligare en term som har ändrats i de nya nationella riktlinjerna jämfört med 2011-års version är fluor. Numera används fluorid i stället för fluor vilket är också den korrekta benämningen för den fluorjon som finns i form av en kemisk förening (natriumfluorid) i tandkräm och andra fluoridprodukter. Av den anledningen bör också föreskriften använda benämningen fluorid.
Förändring: Orden "tandborttagning" och "tanduttagning" byts till "tandextraktion". Orden "egen vävnad" och "kroppsegen vävnad" byts ut mot "autologt ben". Orden "fluor" och "fluorbehandling" byts ut mot "fluorid" och "fluoridbehandling".